En dag vet man helt enkelt...

• att man bor lite trångt när man köper ett stort corn-flakes-paket som måste placeras på hatthyllan.
• att det är ett gott tecken när man börjar klippa ut intressanta artiklar eller en rolig serie från en tidning igen. Två reportage från förra söndagens DN: "Berlinarna vill behålla sina bakgator" + "Med en röst för vemod". (Melissa Horn)
• att det förmodligen är ett gott tecken när det är lagom stökigt hemma och man inte städar alltför grundligt.
• att det gäller att agera kvickt om man hittar inspiration eftersom den kan fly när som helst.
• att "inspirationsunderlag" brukar stanna i en mapp tills det så småningom blir passé och måste slängas.
• att man är duktigt sparsam när man värmer en burk laxbullar från en konserv som stått i två år.
• att snabbkaffet fick en renässans när man hittade en mörkare variant på ÖoB.
• att mina två fina speglar förmodligen aldrig kommer att hamnar på väggen i den här lägenheten, på grund av brist på slagborr och motivation.
• att mina lampor är lite symboliska. Jag har en vacker lampa som är inköpt under liv 2 och en annan som är inköpt under liv 3. Idag är de mina egna. Varför jag inte har någonting kvar från liv 1, som varade längst, är något oklart. Fast det var ju då den "mentala präglingen" skedde förstås. Ack, vad är blott en lampa mot ett liv?
• att man har för dåliga glasögon när datorns bild måste ha storlek 125%, och att det förmodligen är synens fel att jag fått rynkor i pannan och vid ögonen. Inte att jag fyller 38 om mindre än 4 månader eller att erfarenheter kan ha satt synliga spår.
• att man förmodligen inte kommer att ha en inflyttningsfest. Här heller. Vid närmare eftertanke har jag kanske inte haft någon "fest" sen jag flyttade in i min första egna lägenhet på Kölnagatan i Hammarby Sjöstad hösten 2003. Men festen var åtminstone nära - inbjudningskort köpta och temat bestämt - när jag flyttade till ett hus 2008. Mitt mål är att kunna använda korten en annan gång, eftersom något uppenbarligen kom emellan innan den roliga planen hann förverkligas.
• att det är dags att återuppliva den trygga 90-talsaktiviteten "spela-TP-kväll". Inklusive morotsstavar och dipp.
• att man levt i omkastade åldrar. Nu har jag uppnått den ålder jag levde i när jag var 21-23. Då skålade jag i dyrt vin till nobelfesten framför tvn, lyssnade på Bo Kaspers Orkester, och använde studiemedel till att äta på bra restauranger i Vasastan eller på Kungsholmen. Lite retligt att jag inte har "singelfestat" så mycket i livet med tanke på att jag redan tröttnat på det. Men öl och diskussioner har jag förstås haft med mina före detta närmaste ändå.
• att man inte minns hur det var att klä sig fin till en fredagskväll på tu man hand. Singelskap är gruvligt överskattat.
• att man bor i stadsdel Östermalm när man skymtar en intressant lapp på en anslagstavla: "Sängskåp säljes". Kanske vore det smart med ett sängskåp ändå? tänker jag tills jag läser längst ner på lappen: "Tidigare pris: 39 000 kronor. Nu endast 10 000 kronor!!"
• att man måste skriva något om Winnerbäcks exklusiva uppträdande i tv i går.
• att det krävs något radikalt när man blir extremt överraskad över att höra sitt eget gapskratt.