 |
| Brandbil på nattlig visit på Smedsbacksgatan. Bildbevis taget i all hast, som synes... |
Scenen med de olika karaktärer som dök upp vid trappmötet har jag inte tid att spela upp nu. Jag har redan sovit bort halva dagen på grund av icke-branden! Det var alltså ingen som kom till skada (även om vi fruktade för en hunds liv!) och för övrigt var det tredje gången detta hände sen jag flyttade hit. Sist var det en allvarlig torrkokning och röken spred sig då synligt i trapphuset.
Denna gång var nog mildast av de tre incidenterna. Men om man bor sex trappor upp i ett hyreshus och måste hosta av den stickande lukten från rök - även i sin egen lägenhet - så säger man inte gärna: "Ok, det är nog lugnt, godnatt!" och somnar.
När det gäller min egen insats vill jag särskilt nämna att jag tog på mig lite läppglans när jag gick ut i trapphuset klockan halv ett. Om det verkligen hade blivit en storbrand och jag hade dukat under av röken - hade då det viktigaste varit att bli ett halvsnyggt lik?
2 kommentarer:
Får en flashback till när jag själv vaknade o kände en av biverkningarna av grannens nattliga hunger...stigande röklukt när han efter en sen kväll på krogen somnade ifrån sitt minst sagt välstekta ägg. 16 år senare kan jag fortfarande vakna av röklukten och känna pulsen gå upp i 200 innan jag inser att det bara är mina sinnen som spelat mig ett spratt. Skönt Jenny att det gick bra o ingen kom till skada! Kram Sofie
Oj, ja det är intressant med minnen som sätter sig i kroppen och sinnena som verkar som de vill!
Skicka en kommentar